Målar du dina texter med ord? Att använda liknelser eller metaforer är ett effektivt sätt att skapa bilder och associationer i texten. Låt oss reda ut skillnaden mellan några begrepp och varför en klyscha kan vara såväl intetsägande som perfekt i sammanhanget.
En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Mats mår som en prins”, ”Mats var arg som ett bi”, ”Mats var hungrig som en varg” och ”Mats var snabb som en vessla”. Liknelser kan uppfattas som såväl artiga som tillgjorda, beroende på sammanhanget. Exempel: ”Du har ett hjärta av guld” och ”Du är som en ros” eller ”Damerna först”.
En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.
Exempel på metafor: ”det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.
Men för att metaforen ska fungera måste sammanhanget vara klart för alla. Och byt inte bild – om du väljer att använda dig av metaforer gäller det att vara konsekvent och hålla sig till den metafor du valt.
En klyscha säger mer än tusen ord – eller? Klyscha är slang för kliché, som kommer från franskans clicher. Några vanliga klyschor: ”Tiden läker alla sår”, ”I nöden prövas vännen” och – gräsliga – ”Gillar att ha många bollar i luften”.
I ordböckerna förklaras ordet klyscha med ”en sliten fras”. Men även enstaka ord kan låta som en klyscha – till exempel om en person alltid svarar ”precis”, ”kanon” eller ”absolut”.
Men en klyscha kan beskriva en företeelse alldeles perfekt och alltså även vara något bra. Tyvärr förlorar klyschor en del av sitt värde eftersom vi är så vana att se dem. Därför är det bra att undvika dem för mycket i sina texter.
Men låt oss inte makulera alla klyschor rakt av. Bara använda dem någorlunda förnuftigt. I en intervju i Dagens Nyheter (2009) pratar språkvetaren Viveka Adelswärd om klyschor:
”Klyschorna har fått oförtjänt mycket stryk. När man behöver tala, eller skriva, om det som är svårt att ta upp, som när någon drabbats av sorg, är det bra att kunna ta till väl använda och beprövade standarduttryck som att man ”deltar i sorgen”. Det är ett sätt att uttrycka sin medkänsla och ge tröst när man kanske saknar ord”, säger Viveka Adelswärd.
”Tidigare var sådana artighetsfraser självklara, i dag känner många att de måste kunna prestera” något bättre. Vi lever i en originalitetskultur, menar Viveka Adelswärd, där kravet att hitta på något originellt att säga lätt blir så stort att det överskuggar själva syftet med att förmedla något till en medmänniska i kris”, säger Viveka Adelswärd.
I allvarliga situationer kan en klyscha vara tillgodo. När vi vill trösta varandra eller förklara andra djupare känslor, men inte finner orden. Då kan en klyscha skapa flyt i samtalet.
Hur använder man då en klyscha utan att låta klyschig? Tja, man kan till exempel poängtera att man tänker använda en bra klyscha.
Extra vanliga klichéer är idiomen. Ett idiom är ett uttryck som innehåller två eller flera ord. Tillsammans betyder orden något annat än vad de gör när de står för sig själva. Exempelvis den som är misstänksam ”anar ugglor i mossen” eller tror att det ”ligger en hund begraven”.
Och kommer vi in på floskler – då har vi nått fram till riktigt klyschiga klyschor. Vem har inte läst på ett företags hemsida att ”alla våra produkter är klimatvänliga”? Sådant blir lätt pompöst och överdrivet.
Plattityd är ett intetsägande påstående, något så självklart att både du och jag rodnar. Exempelvis ”Bollen är rund” eller ”Kunden i centrum”.